Bloggen

Intervju: Lundberg & Larsson

När Isabella Lundberg och Anna (Avanna) Larsson valde att tacka ja till en intervju på min blogg blev jag genast väldigt glad. Dessa två författare, som numera inte bara skriver på varsitt håll, har valt att även skriva ihop. Detta är ett spännande samarbete då författaryrket många gånger kan vara mycket ensamt. Anna bor på västkusten medan Isabella bor i Blekinge. Det geografiska avståndet, som visserligen bara handlar om några få biltimmar, är inget hinder när båda skriver på datorn och kan snabbt stråla samman både möten och texter online.

De har båda skrivit en hel del på tu man hand. Isabella har gett ut boken I regnet fanns du och till hösten kan vi se fram emot uppföljaren Bland snöslask och juleljus. Närmare jul kommer även en adventskalender i fyra delar med titeln En stulen familj?. Anna har tidigare gett ut en rad titlar sedan debuten Living la vida glamping för två år sedan. Snart får vi även möjlighet att läsa hennes allra senaste verk, Skobutiken Hjärtats Klackar.

För Isabella är berättelsen viktigare än genren men om hon måste välja så ligger feelgood, fantasy och cozy crime henne varmast om hjärtat. Hon har ingen favoritbok men Harry Potter-serien kommer alltid att kännas speciell för henne. Anna skriver en hel del feelgood även om hon själv allra helst läser deckare och krim, dessutom slukar hon alla biografier hon kan kommer över när det kommer till Hollywoodlegenden Marilyn Monroe. Hennes favoritbok är Sanningen om fallet Harry Quebert.

Ni finner dessa två författare här: Annas hemsida | Instagram: @isabella_lundberg_writer / @lundberg_och_larsson / @forfattareavannalarsson / @avannaillustrations

1. Ni skriver på ert första manusprojekt tillsammans? Hur känns det?

Isabella: Det stämmer och det känns fantastiskt! Våra styrkor kompletterar varandras så väl och vi tror båda två att det här kan bli riktigt bra. Jag vet inte riktigt hur det började, men jag tror att jag nämnde att jag skulle vilja testa att skriva en bok tillsammans med någon annan någon gång och att Anna sedan kastade ut frågan om vi inte skulle ta och göra det tillsammans.
Anna: Ja, jag tror det var ungefär så det gick till och efter att jag kastade ut frågan kunde vi inte släppa det. Vi fick en idé ganska omedelbart och kände iver båda två.

2. Hur fördelar ni arbetet sinsemellan?

Vi stafettskriver råmanuset, det vill säga Isabella skriver 1–2 kapitel och sedan skriver Anna 1–2 kapitel osv. Texten bollas alltså fram och tillbaka mellan våra mejlinkorgar just nu och växer i en rasande takt.

3. Vad har varit de positiva respektive mindre positiva erfarenheterna så här långt i ert skrivande?

Isabella: Jag har faktiskt inga negativa saker att nämna hittills, bäst av allt är dock att vi är två om allt och att vi kan stötta varandra i både stort och smått.
Anna: Jag har inte heller något negativt att säga om det här, jag är bara så glad över att vi har börjat och gör det här tillsammans.

4. Framöver, planerar ni fler manusprojekt ihop?

Isabella: JA! Det här är bara början. Projektet vi skriver på nu ska bli en serie och vi planerar även att ge oss på ännu en genre tillsammans.
Anna: Hell yeah! Det här är ett långsiktigt partnerskap.

5. Vad är det med skrivandet som är viktigt för er?

Isabella: Vi vill framför allt skriva om kvinnor, som är starka på sina egna sätt, och deras utmaningar i livet, men fokuset ligger också på att underhålla och få läsarna att känna saker.
Anna: Vi vill väl helt enkelt skriva böcker vi tycker saknas och ur synvinklar och synsätt vi tycker saknas. I slutändan tror jag vi båda två skriver för att vi brinner för att få berätta någonting. Att orden bubblar inuti och måste ut.

6. På vilken plats skriver ni bäst? Vilken tid på dygnet? Mycket ljud? Eller måste det vara knäpptyst?

Isabella: Jag skriver helst i soffan eller i sängen och föredrar tystnad medan jag jobbar med manus, men efter jag fått barn har jag lärt mig arbeta även med ljud omkring mig.
Anna: Jag skriver allra bäst en timme på morgonen mellan 8–9 och sedan på kvällen från 20–24. Jag lyssnar sällan på musik när jag skriver men tv:n får gärna vara på som bakgrundsljud. Jag försöker verkligen sitta vid mitt skrivbord och min stationära dator men det blir väldigt lätt att jag sätter mig i köket eller soffan med laptopen och sitter likt en kringla. Ergonomi är inte min grej.

7. Skriver ni varje dag eller i perioder? Vad beror detta på?

Isabella: Jag skriver en stund i princip varje dag! Skrivandet är en så stor del av mitt liv att dagen oftast inte känns komplett utan skrivtid, men jag gör undantag ibland antingen när jag firar någon milstolpe eller har fullt upp med annat.
Anna: Samma här. På ett eller annat sätt skriver jag varje dag. Känner mig oerhört tom om jag inte gör det.

8. Skriver ni synopsis? Om ja, hur detaljerat? Om nej, varför inte?

Isabella: När jag skriver själv skriver jag oftast en form av synopsis, men jag föredrar att använda Excel för att skapa tabeller med 1-2 rader om innehållet i varje kapitel och information som vilken dag det är, vilken karaktär som är POV-karaktär i kapitlet osv.
Anna: Nej. Jag är ingen synopsis-människa och jag planerar inte heller kapitel. Nu med vårt gemensamma projekt har vi dock varit tvungna att styra upp vissa saker i förväg (tack vare Isabella).

9. Vem eller vilka andra författare inspirerar er? Om inga, finns de andra personer som ni inspireras av i stället?

Isabella: Jag inspireras av andra människor nästan varje dag. Den som inspirerar mig behöver dock inte vara någon speciell utan kan vara i princip vem som helst.
Anna: Samma här faktiskt. Det är som med konsten – jag är konstnär också, att ibland kan det vara hur solen lyser in på tapeten som inspirerar eller en rad ur en låt eller bara en känsla som ger inspiration. Likadant med skrivandet.

10. Är det något annat som ni vill lyfta? Kanske någon erfarenhet som kan vara inspirerande eller lärorik för andra? Eller kanske något peppande, ett supertips, till andra skrivande människor?

Isabella: Jag vill nog mest bara säga tack till dig som har läst det här och önska dig en fin dag. Och såklart – tro på dig själv. Det finns bara ett exemplar av dig och det borde du vara rädd om.
Anna: Jag vill nog mest säga – vilket varit den viktigaste lärdomen inom konsten för mig och som går tillämpa även på skrivandet: Jämför dig aldrig. Hitta din grej och din stil och våga. I slutändan handlar det alltid om att vara sann mot sig själv.

Tack Anna och Isabella!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *